Oj, idag jobbade jag. Det kändes lite konstigt, men helt rätt. Jag var uppe hos Age´s och köpte hennes present. Hon önskade sig en Whiteboard så jag fixade en sådan med både pennor och sudd. Efter jobbet åkte jag hem till familjen och där började vi alla att fixa till för festen. Jag och syster dukade långbord ute och sedan började vi förbereda för festen. Patrik åkte och hämtade Michelle i skolan för hon hade varit på en skolutflykt på dagen. Sedan började alla gäster komma och vi grillade och åt mat. Allt var trevligt och jag tror Michelle var nöjd med alla presenter. Grattis min gullunge på 10 års dagen.

Gick upp tidigt för egentligen är det ju en jobb dag fast jag kommer vara hemma. Idag var det dags att träffa ögonläkare nr 2 och han finns på Fleminggatan. Jag åkte buss och tunnelbana dit för jag får inte köra hem. Han droppade i vätska i ögonen och jag fick vänta i ca 20 minuter innan det var dags för undersökningen. Han berättade att jag behöver terminalglasögon, läsglasögon och progressiva glasögon. Tur att jobbet betalar terminalglasögonen för det här kommer bli dyrt. Han kunde inte hjälpa mig med glasögonen utan det kommer en optiker på Mästersamuelsgatan göra. Så jag får vänta på en tid till honom. När jag var klar så var jag praktiskt taget blind, det var svårt att ta sig hem.

Jag och mina stora pupiller.

När jag kom hem så kunde jag inte göra så mycket, jag la mig på soffan och lyssnade på en ljudbok. Har inte pratat alls med syster idag så jag skickade ett mess att vi ses i morgon. Då ringde hon upp och det var ett rätt kort samtal, hon var upptagen.

Det blev väl inte som jag trodde. Jag åkte ut till syster men hon var upptagen med annat så jag var ute hos Michelle och Patrik. Vi pratade mycket och det var mysigt att vara med dem den här dagen. När syster kom hem så var hon inte själv utan Rickard var med. Sedan kom min systers faster med familj. Då åkte jag, jag behövdes inte mer.

Jag åkte ut till Värmdö och där åt jag en korv innan det var dags att träffa mäklaren. Det var en jätte trevlig tjej på Skandia Mäklarna. Vi pratade i över 3 timmar och jag fick verkligen ett bra intryck av henne. Hon förstår vår situation och hon var verkligen ivrig att hjälpa oss. Åkte hem och tog det lugnt.

Blev väckt klockan 03.40 i morse av syster som bad mig komma dit. Man tänker inte utan man bara åker, man tänker när man sitter i bilen i 15 minuter på väg mot Tyresö. Jag tittade efter mötande ambulanser och när jag var vid Tyresö Centrum och inte mött någon än så kändes det som att något riktigt illa har hänt. När jag parkerade bilen hos syster och såg Patriks blick så visste jag. Vi har förlorat ytterligare en familjemedlem.

Det är lite sorgligt att jag säger att jag börjar bli van med känslan men faktum är att man blivit det. Självklart blir man ledsen och man gråter och man känner en fruktansvärd tomhet i kroppen. Men, man känner igen känslan och kopplar på en autopilot. Det är på kvällen man kopplar ur autopiloten och känslorna kommer fram, det är lite jobbigt. Mina närmaste vänner erbjöd att komma och sitta hos mig, det är jätte snällt men man är så urpumpad och man vill bara sitta och titta rakt fram. Det var nog första kvällen på länge jag inte tittade på tv förrän sent på kvällen. Jag låg i soffan och tittade ut genom fönstret, och tänkte.

I morgon är en annan dag och den kommer jag tillbringa med min syster, min älskade syster.

Jag måste säga att firandet av nationaldagen i Sverige är piss om man jämför med firandet i Australien.

Nu har jag firat den i Sydney båda gångerna och både Stockholm och Sydney har mycket vatten i staden. Jag satt och tittade på tv hur vi firar nationaldagen med kungen och hur tråkigt var inte det. Musiken var inte ok och gästerna var inte heller ok.

Jag är inte nöjd med vår nationaldag, det ända som är bra är att vi är lediga från jobbet. Jag började dagen med en morgonpromenad, det var länge sedan och jag var rätt nöjd med den. Jag åkte ut till familjen och vi åt sommarlunch ute och det var sill, det var grillat och det var soligt. Jag var riktigt nöjd, allt var så bra.

Lise åkte rätt tidigt från mig, jag tog det lite lugnt innan jag bestämde mig. Idag skulle jag träna att cykla till jobbet. Jag började cykla men upptäckte efter bara några minuter att det skulle göra fruktansvärt ont i rumpan. Jag tänkte att jag aldrig kommer att kunna cykla i två timmar så jag bestämde mig för att ändra på planerna. Jag cyklade till Gubbängsfältet, där svängde jag höger och cyklade Örbyleden och sedan Huddingevägen hem. Jag cyklade 1,5 mil på 1 timme, det var rätt bra jobbat. Det är exakt 1,5 mil till jobbet så det var en bra träning. När jag kom hem så lade jag mig på soffan och somnade på några minuter. Det var lite jobbigt.

Det var en bra dag på jobbet idag, jag slutade ju klockan 12. Efter jobbet åkte jag och Pia till vår frisör Olle för att bli fina i håret. Vi var lite tidiga så vi satte oss och fikade på Chokladfabriken, det blev en liten chokladbit till kaffet också. Det var som vanligt trevligt hos Olle, jag lämnade in en skiss på en ny tatuering hos Anna-Karin. Har ju tänkt på en sak rätt länge men nu kom jag ihåg det och pratade med henne.

När vi var klara träffade jag Lise hemma, vi tog en promenad till Thai i Globen. Där satte vi oss på uteserveringen och åt middag. Det blev två mellanöl till maten också, det beror nog på det trevliga sällskapet. Sedan hem och titta på tv och prata till sen kväll. Alltid lika roligt att få besök av bästisen.

Efter jobbet idag åkte jag till Tone, hon har varit vår massör i några dagar. Det var hon som tejpade mig på prov. Jag ska idag träffa henne och se vad hon kan göra åt min smärta i kroppen. Hon tryckte lite överallt och sa en massa rappakalja, för mig är det lika med hokus pokus. Jag vet inte om jag tror på allt de säger åt en men jag har ju provat så mycket att jag har i alla fall bestämt mig för att ge det en chans.

Tone tejpade min fot och mitt lår, så nu får vi se vad som händer på två veckor. Den här gången fick jag en fin blå färg på tejpen.