Måndagen den 31 januari 2011

Sista dagen i frihet känns det som, men det är bara sista dagen innan jag är tillbaka på jobbet. Ligger här klockan 03.45 på morgonen och tänker tillbaka på min resa. Det här var nog min lugnaste resa, inte negativt menat utan jag har mått fruktansvärt bra. Jag har inte tänkt på mitt jobb under hela resan, har därför inte haft någon anledning till att stressa. Jag har ju sett alla mail som kommit men jag har bara flyttat på dem till en mapp jag döpt till semestern. De tar jag i morgon då jag ska jobba igen. Jag har chattat med mina vänner på jobbet men det har varit mest för att säga hej och skryta om hur bra jag har det.

Mina tidigare resor har varit fulla med äventyr, har försökt att fylla alla dagar med saker att göra. Den här resan hade jag inget planerat förutom mina turer med hajarna och resan till Fraser Island. Men annars var kalendern tom på de övriga dagarna. Jag var hemma i lägenheten en dag och tittade på nyheterna men det var första dagen med översvämningarna. Men annars har jag försökt ta en promenad till stranden, till city eller bara ut och åka färja nere i Sydney Harbour. Det kan man inte säga att det varit stressigt, långt därifrån. Och jag vet att det varit Resh och Lauras mål för mig, att jag bara skulle vila och ta det lugnt. Jag har ju druckit minst 2 öl om dagen och jag har ätit mycket onyttigt under den här semestern och även gått ner 2 kg. Det är nog som läkaren säger, min stress gör att jag inte går ner i vikt. Hoppas jag kan göra något åt det nu när jag vet det.

Jag har ju under året som gått informerat dem om mitt liv, allt som hänt gällande både jobb och privat. Så när jag kom ner till Sydney så sa de till mig att de vill att jag tar det lugnt. Jag har fått frågan hemifrån om jag är nöjd med mig resa, om jag inte ångrar något, om jag känner att jag missat att göra något. Men jag är nöjd med resan, jag ångrar ingenting och om jag har missat att göra något så gör jag det nästa gång jag kommer.

Jag har ett hem i Sydney, där är jag alltid välkommen oavsett när jag kommer och hur länge jag stannar. Om jag tar med mig en vän nästa gång så är hon/han välkommen också. När Laura flyttar till Brisbane kommer jag ha ett hem där också. Jules har nu flyttat från Darwin till Cairns och ditt kommer jag absolut åka och hälsa på nästa gång. Nu har jag ju också ett ställe att bo på i Adelaide, hemma hos Jen och Andrew.

Så, jag har en familj här hemma och en i Australien.  

Jobbade hårt att vara vaken så länge som möjligt. Höll på med mitt album fram till klockan 21 men sedan la jag mig i soffan och puff så sov jag. Men syrran skickade ett mess vid 21.30 och då vaknade jag igen, men när vi messat klart så gick jag och lade mig. Jag orkade helt enkelt inte kämpa längre.

Och jag vaknade klockan 08.30 igen, så bra nu kanske jetlagen är borta. Nu måste jag bara hålla mig vaken till klockan 22 i kväll så jag får in min jobb rutin. Nu är det dags för frukost.

Nu är allt i sin ordning, allt är uppackat och tvättat. Jag har till och med gått igenom 5 veckors post och fått ordning på allt det.

Klockan 21 är det dags att sussa, nu orkar jag inte vara vaken längre.

I går kväll blev jag så trött efter middagen, orkade knappt hålla mig vaken. När klockan var 21 så somnade jag i soffan och efter en stund vaknade jag och gick in i sovrummet. Men jag vaknade igen klockan 4, då var det dags att gå upp. Jag kunde inte somna om och jag var inte trött alls.

Så jag började titta på de CSI avsnitt jag spelat in, det var några stycken. Jag började även kolla mina bilder, måste göra ett album med dem snart. När klockan var 10 ringde syster och frågade om jag kommer över idag. Jag behövde bara duscha innan jag åkte till dem. Det var mysigt att duscha i sin egen dusch, vattnet är så mycket skönare här hemma.

Det var mysigt att träffa familjen, vi satte oss i köket och Liam hjälpte till att servera kaffe till oss. Sedan satt barnen och tittade på mig med frågande ögon. Jag tog fram mina presenter, killarna fick var sin t-shirt och en massa tatueringar. Michelle fick en klänning, örhängen och armband, Patrik fick en parfym och syster en sjal. Sedan presenterade de mig för en ny familjemedlem, en ödla. Jag ska ju vara hus och djurvakt om två veckor och det blir bara värre och värre. Jag kommer ju inte kunna jobba för jag har inte tid, måste mata djuren.

Vi fika och åt lite lunch, sedan var det dags för mig att åka hem. De skulle vidare till Flemingsberg för att göra pass till Patrik, syrran och Liam. När jag kom hem så började jag fixa med mina bilder, det blev 387 bilder i albumet. Bokat tvättstugan i morgon också, har lite tvätt efter 6 veckor borta. Har tvättat men inte den senaste veckan.

Under min resa så bloggar jag under den här adressen:

http://blogs.kilroy.se/rigolet

Vaknade och vågade inte känna efter idag hur jag mår. Fick i mig lite frukost, jag förbereder mig med både mat och vatten. Jag ska inte bli sjuk på planet den här gången, det orkar jag inte med. Idag har jag hunnit med mycket. Jag har dammsugit, packat, betalat räkningar, bytt min julklapp från Lise, fixat mina glasögon och firat jul.

Jag tog bussen till gullmars och där hoppade jag på en buss som det stod Tyresö Centrum på. Det var kanske inte helt rätt buss, den tog lite längre tid än jag trodde. Sedan tog jag en annan buss mot Tyresö Brevik, men fick hoppa av halvvägs för att bussen åkte inte längre. Stod och väntade på nästa buss men då kom Patrik och jag liftade med honom.

Var barnvakt en stund så syster kunde åka och handla, det kändes att jag inte var 100 % frisk. Jag hade inte så bra tålamod, Liam och Lukas är som två karuseller på full gas. När syster och Patrik kom hem så åt vi julmat och sedan var det julklappsöppning.

Sedan var det dags för Patrik att köra hem mig. Sköt om er nu mina små änglar (barnen alltså) och självklart alla mina familjemedlemmar och vänner.

Dagen började inte bra idag, hade ont i halsen och sekunden innan jag skulle åka till jobbet tog jag febern. Jag hade över 38 grader och jag mådde skit. Men det är ju sista arbetsdagen på över en månad, så jag måste dit och fixa det sista.

Så när klockan var 10 åkte jag därifrån, kramat alla och önskat dem god jul och gott nytt år. Åkte till syster och slängde in alla julklappar, till globen för att köpa halstabletter och betala mormors elräkning.

På apoteket skulle jag hämta ut min benmedicin men det var inte inom datumgränsen. Så om jag verkligen ville köpa den så skulle den kosta 1335 kronor. Det slutade med att jag nöjde mig med Zyx halstabletterna.

På eftermiddagen åkte jag hem till Pia och lämnade min bil. Hon stod och väntade på mig och jag parkerade bilen i garaget. När jag berättade för Pia att dessa halstabletter smakar som godis och att jag redan ätit 5 – 6 stycken. Då sa Pia att man bara fick äta 3 st per dag, oj då.

Hem och lägga mig på soffan. Tänk, i morgon är det dagen före resan.

Oj oj oj, nu börjar det närma sig. Såg på vädret i morse att det skulle bli en ordentlig snöstorm på julafton. De trodde att det skulle bli en klass 2 varning också. Redan vid 7 tiden på morgonen så började magen vara lite tjurig. Kändes som att jag hade ont i halsen men jag upptäckte senare på dagen att det var min magsyra.

Fick reda på i dag att Bosse har brutit 3 fingrar och kommer vara borta ett bra tag. Senor och saker har gott sönder i fingrarna, stackars Bosse. Men efter lunch försvann snöstormen på väderrapporterna. Det kändes bra, då kanske jag kan sluta oroa mig för avresan.

Ikväll har jag fixat lite inför resan.

-Laddat min Ipod med musik, ljudböcker och radioprogram = check!

Idag har det varit en jobbig dag, den har verkligen tagit på mina krafter. Jag är fruktansvärt orolig över att inte komma iväg till London. Sedan problemet att inte komma iväg från London i tid är nästan ännu jobbigare. Nu hoppas jag att det är lugnt i London på fredag så jag bara har Arlanda att oroa mig över.

Men jag började ringa vid 9 tiden i morse till Kilroy och efter en timme fick jag svar. För endast 1 450 kr har jag ändrat min utresa till London. Nu kommer jag flyga ut klockan 11.45, skulle det bli försenat så gör det ingenting. De får inte ställa in flyget, då blir jag galen.

Vid lunch kom Bosse tillbaka från ett jobb och sa till mig att jag skulle skotta fram släpet. Idag ska vi nämligen lämna tillbaka löpbandet uppe i Vallentuna. Jag gick ut direkt efter lunch och började skotta fram den, mycket snö var det. När jag fått fram släpet kom Bosse ut och vi körde fram den till dörren. Vi fick in bandet i släpet och när Bosse skulle stänga taket på släpet åkte det ner med sådan kraft och snabbt att han klämde fingrarna i den. Han skrek och skrek och försökte få upp det men den var så tung. Jag sprang fram och försökte få upp locket men jag vet inte hur men tillslut fick han bort handen. Han sa direkt att han måste åka till akuten, de var av sa han.

Han åkte till akuten och jag fick hjälp av Tomas att köra upp till Vallentuna för att lämna bandet. När vi var tillbaka på jobbet fick jag reda på att Bosse var på väg till SöS för operation. Stackars Bosse, det var riktigt jobbigt att höra.