Vaknade lika tidigt som vanligt, men man har liksom inte lika bråttom upp när det inte finns några hajar. Men jag åt min frukost och jag satte mig inne och läste min bok. När de andra började vakna satte jag mig utanför och läste.

När klockan började närma sig 11 så förberedde sig forskarna att åka ut en sväng i lilla båten för att kolla sina bojar. De andra sitter inne och slappar men då….

Dåå….såg jag fenan och skriker så högt jag bara kan. SHARK!!!!

Då vaknade alla till liv och alla blev så glada för de var tillbaka. Jag fick på mig dräkten på några minuter och var snabbt nere i buren. Som vanligt så har Andrew glömt att stänga dörren så jag var nere i buren med öppen dörr och en 4 m haj simmande runt omkring mig.

Snart hade jag sällskap i buren och det var otroligt, den stormade buren och det är så häftigt. Efter 30 minuter var det dags att byta så andra också kan komma ner och se. Då är det bara att ställa sig uppe på taket och hålla utsikt efter hajen.

Den andra båten hade ingen haj alls, man kan se dem stå och titta mot vårt håll. Stackarna… NOT.

Hajen kom och gick under hela dagen och vi var alla supernöjda. Vi var ute på djupt vatten så vi kunde inte sänka ner buren till botten men vi var rätt nöjda ändå. På kvällskvisten kom det en liten mako haj och simmade runt buren, Andrew var snabbt nere i buren och filmade den. När klockan var 20 började vi vår färd tillbaka till Port Lincoln, det är ca 4 timmar senare än vanligt. Under färden tillbaka så fick vi T-Bone steak till middag och det var ju inte helt fel att avsluta dagen med. Och jag tog en öl till maten, det var jag värd.

Jag och Gillian var så trötta så vi gick och lade oss vid 23 tiden, orkade inte stanna upp med de andra och spela kort. Jag har ju en tur kvar så jag behöver vila.

Idag var det fint väder när vi vaknade men det blev värre. Det blåste och det var väldigt molnigt. Men det var bara att klä på sig, men synd att jag lämnade alla varma kläder i Sydney. Vi började dyka efter lunch för det var rätt hårt väder, ingen ville gå ner i ytburen eftersom det inte fanns några hajar. Men jag gick till slut ner till botten med Andrew och det var riktigt guppigt där nere. Jag åkte upp och ner och från höger till vänster hela tiden. Det var rätt dött där nere efter fiskebåten har varit där, men vi såg några småfiskar och två Eagle rays.

Till lunch blev det lasagne och den var super god, och till middag blev det lammstek. Efter middagen så gjorde Jezza och Rodney en tårta för att fira hajarna och en välkommen tillbaka fest. När vi ätit upp den så satte sig Rodney ner och berättade om sin historia om hajattacken. Han är så otroligt intressant person, han fick oss 15 att bara sitta stilla och lyssna. Han har ju varit med om en otrolig upplevelse och det är otroligt att allt stämde den dagen och att han överlevde. Men det är ju tur för oss. Jag diggar honom totalt, han är en riktig mysfarbror.

Vaknade vid 5 tiden av att motorn gick igång, jag gick upp och tog en smörgås och ett sjösjukepiller igen. Rodney var uppe och dukade fram allt, han är en riktig pärla. Jag hälsade på kaptenen och han kände igen mig från sist, det var jag som inte ville lämna buren sista dagen utan han fick dra bort regulatorn från mig för att få upp mig. That’s me!!!

Gick och lade mig igen och lyssnade på boken jag har just nu, men jag somnade nog direkt. Vaknade igen vid 7.30 men då var ingen annan uppe och vi hade inte kommit fram än så ner i sängen igen. Vaknade den här gången vid 9 tiden och då var det frukost på gång och vi var framme vid Neptune Island. Och jag blev inte sjösjuk.

Andrew berättade vad som kommer att hända under dagen. Resarch teamet ska släppa ner en ny boj med en sändare på, sedan ska de ner i vattnet och laga två stycken som tydligen gått sönder. Men sedan åker buren ner och vi ska dyka. Under den här tiden så får Andrew ett meddelande från Calypso Star att de har en liten Mako simmande runt sig. Vi far dit och kollar, första gången jag ser en Mako, den var väldigt liten. På eftermiddagen så gick jag ner i buren och åkte ner till 17 m. Vi såg två stycken Eagle Ray, en var rätt stor. En blå stor grouper och en massa Trivally. Det var ett jobbigt dyk för vi svängde fram och tillbaka mellan två stora korallrev och jag hade för lite vikt på mig. Jag fick in för mycket vatten i masken också, mycket som var för mycket på detta dyk. Men öronen var okej, alltid något. Men allt som allt var det ett rätt okej dyk, skönt att ha kännt på vattnet lite. Nu får vi bara hoppas att hajarna kommer tillbaka, jävla fiskare säger jag bara. Nu förstår vi varför hajarna var borta förra gången också, det var ingen storm. Rodney har en annan förklaring. När fiskarna ”råkar” fånga en vithaj måste de ta med den i hamn och lämna över den för forskning och det är tydligen en massa pappers arbete så de släpper tydligen bara ner den i vattnet. Vad som händer då är att de drunknar och ligger på botten och ruttnar. När hajar ruttnar så lämnar de ifrån sig en lukt som de andra hajarna känner och som de inte tycker om. De vill inte befinna sig i området när de känner den lukten, det kan vara varför hajarna är borta.

När vi kom upp från dyket hade Jezza dukat fram lite brieost och kex, hur gott som helst. Han är snäll han, Rodney tyckte han skulle lägga in en stöt på mig, jag har ju ett trevligt leende sa han. Efter en stund frågade Jezza mig om jag har en kille hemma i Sverige. Ha ha ha, det var intressant, Jezza ser inte allt för dålig ut och han kan laga mat också.

När alla dykt klart så satt vi inne och värmde oss för det var kallt ute. Efter en god middag av Jezza så höll Charlie en genomgång av vad han håller på med. Han är en forskare från Belgien men jobbar nu i Australien, han studerar vithajar och deras beteende. Det var verkligen intressant och jag ska försöka få fram mer information om detta. Men när han pratade så blev jag så trött och jag satt och nickade till lite då och då, oförskämt av mig. Men när han var klar så gick jag och lade mig.

Nu sitter jag i Adelaide och vantar pa flyget till nasta stad. Baten som ska ta mig ut till hajarna utgar darifran.

Mer inlagg kommer nar jag ar i hamn igen.

Kram kram

Vaknade vid 6 av Resh klocka, hon ska ut och gå morgonpromenad idag när hon är ledig halva dagen. Men hon gick tydligen bara på toaletten för sedan la hon sig igen. Stackarn, hon är så slut efter våran vecka här hos henne. Sedan ringde Lauras klocka vid 7 men ingen gick upp, men när klockan var 7.30 gick jag upp och satte på kaffevatten. Om Laura inte gått upp om några minuter så måste jag väcka henne, hon ska vara på jobbet 8.30

Men kvart i 8 kom Laura upp och jag gjorde kaffe till henne, Resh gick upp kvart över. Resh körde Laura till jobbet och kom sedan tillbaka. Jag gick upp på nätet och bokade en säng i Adelaide när jag kommer tillbaka från båten, tänkte stanna där i två nätter innan jag åker tillbaka till Sydney. Det var inga problem och sedan kollade jag om Silvy har dragit av pengar för resan men det hade hon inte gjort. Hm, vi får se när jag kommer på båten vad Andrew säger. Ryktet säger att Andrew och Silvy har separerat och att Andrew och Jen nu är ett par. Det är i och för sig bara roligt för de har ju samma intressen och bor ju tillsammans på båten hela tiden. Jag anade detta när jag var här sist och jag sa det till Resh då, och se hur rätt jag hade.

Jag och Resh åkte iväg till en klädesaffär först innan vi åkte till flygplatsen, Resh skulle byta en kjol hon köpte. I den affären fanns en hel del fina och billiga saker, jag sa till Resh att jag måste komma tillbaka här innan jag åker hem. På väg ut till flygplatsen berättar Resh något hemskt för mig. För några dagar sedan när Jen och Andrew kom ut med båten till Neptune Island fanns där en stor fiskebåt som lagt ut en långrev. Andrew och Jen tog bilder och ringde till kustbevakningen men båten hann försvinna. Efter det så hade alla djur under vattnet försvunnit, alla ”rays” försvann och även vithajarna. De vet inte om fiskebåten fick några vithajar på linan men tydligen så hade det kommit in 19 brownswellars till fiskemarknaden dagarna efter. Det här är så hemskt och otroligt att jag inte visste vad jag skulle säga. Jag vet inte om vithajarna är tillbaka för jag har inte hört något från Andrew om den senaste resan. Jag får höra mer i kväll när jag kommer ner. Men, som tur är så här den här resan en Resarch Trip så vi kommer nog prata mycket om detta. Jag trodde aldrig att de var så här nära Neptune island och fångade hajar, hajar som jag simmat med. Det är så hemskt, man får bara hoppas att de får tag på fiskarna och ställer dem inför domstol. In i finkan ska de.

Nä, nu sitter jag här på flygplatsen och väntar på mitt plan till Adelaide.

När jag kom fram till Port Lincoln tog jag en taxi till hotellet där vi skulle träffas. Jag köpte mig en öl och satte mig i baren med utsikt över stället, jag satt där och försökte lista ut vilka som skulle med på båten. När klockan började närma sig 7 så såg jag ett bekant ansikte, fransmannen Patrice. Så med i gänget var även Hermesa och Yves, hur roligt som helst. De har redan varit ute på en tur och ska vara med på två till. Så då har jag några jag känner med på båten. Sedan kom alla de andra, det var ett forskarlag som ska lägga ut bojar så de kan höra och följa hajarna och så några andra personer. Vi beställde mat och dryck och bekantade oss med varandra. Jag gav Andrew och Jen presenten från Resh, det var en vindflagga som var format som en vithaj. Det är för att hajarna ska se att vi är en snäll båt och inte en fiskebåt. Andrew såg att jag drack en öl och undrade vad som hänt med mig, han ringde upp Resh och frågade varför hon har förstört Louise. Han är för rolig. Vi satt där och åt en stund sedan tog jag, Rodney, Brooke och Gillian en promenad tillbaka. Rodney var så rolig, han skojade och drev med oss hela tiden. Men jag vet inte om han hade drukigt några glas vin för mycket.  

När vi var tillbaks på båten så delade Jen ut hytterna och jag delar min med Gillian. Hon sa att hon kunde sova i översta sängen så det var ju skönt, behövde vi inte slåss om den. Andrew gick igenom säkerheten ombord och andra saker men sedan var det dags att sussa. Jag tog ett sjösjukepiller för säkerhetsskull. Jag och Gillian låg och pratade lite innan vi somnade och hon läser Stig Larsson böckerna just nu, hon tycker de är hur bra som helst. När jag berättade att de finns på film också blev hon helt tokig. Nu somnar jag snart, ååå det känns så bra att vara tillbaka.

Vaknade av Resh väckarklocka i morse, hon har ett system. Den ringer och hon snozzar den en gång, den ringer igen och hon går upp och sätter på kaffevatten sedan tillbaks till sängen. Den ringer igen och hon går upp och bäddar sängen.

Jag vaknade och tänkte att det är lika bra att gå upp, trevligt att sitta och prata lite på morgonen innan hon åker till jobbet. Hon satte på gasvärmaren vid golvet och Tinks gick direkt dit och satte sig. Tinks (katten) är 19 år och har ledproblem så hon älskar att sitta framför den. Jag och Resh satt med var sin kopp kaffe och tittade på morgontv’n, jordbävning i Haiti är den stora nyheten.

Jag har inte behövt äta några allergitabletter alls pga Tinks, vet ej om det beror på att hon är en Siameskatt. Jag har inte klappat henne men hennes hår är ju överallt och hon sitter/ligger väldigt nära mig.

Resh åkte till jobbet och Laura visade mig hur tvättmaskinen fungerar, det är dags att tvätta lite innan jag åker till båten. Sedan åkte Laura till jobbet och jag är nu ensam igen, ska vänta på tvättmaskinen, duscha och sedan ta en tur in till stan igen. Hoppas det inte regnar på mig idag, det är rätt molnigt och kallt, bara 25 grader. *asg*

Men sådan tur hade jag inte, det regnade och blåste men det var ingen fara. Jag tog färjan till stan och gick runt lite. Jag hittade en fin tröja som jag köpte och sedan tog jag en promenad ner till Circular Quay igen och där åt jag lunch. Jag åt lammspett, tzaziki och sallad och till det ett jättegott bröd. Värt varenda krona kan jag lova. Sedan tog jag färjan tillbaks tillbaka till Mosman South, där tog jag bussen upp till Mosman Centrum. Gick runt och kolla lite innan jag satte mig och tog en kopp kaffe och en citronbakelse. Jag fick lite ont i magen av all maräng men gott var det. Tog sedan en promenad hem till lägenheten.

Där låg jag i soffan med mitt sudoko tills Laura och Resh kom hem. Då började Laura med maten på en gång och till middag blev det lammspett med tzaziki och sallad i typ burrito bröd. Det var godare än min lunch, hemlagat är alltid godast. Sedan blev Resh uppringd av en person som hade en ledig plats på hans segelbåt. Det är tydligen ett race i helgen och Resh håller på och lär sig tävlingssegla. Men hon var upptagen så hon kunde inte men hon hittade en kompis som gärna ville följa med. Resh ska vara med och segla Sydney – Hobart nästa år, hon är helt inne i segling just nu. Har aldrig träffat en människa som har sådan energi som hon har. En helt underbar människa kan jag lova er.

Men när klockan tickade mot 23 så var det dags att sussa för mig. Gick in i köket med mitt glas och där såg jag min kompis Harry. Harry är kakerlackan jag träffade första kvällen i köket, han är hur stor som helst och väldigt snabb. Jag lyckades få en bild på honom och sms:ade den till Sverige. Hur ska jag nu lyckas somna med den bilden i huvudet. Jag tycker kakerlackor är jobbiga, men de finns tydligen överallt här i Australia. Vi skyller på värmen, eller hur?

Sitter i hamnen och har precis atit min lunch. Nu ska jag ta farjan tillbaka till Mosman South och ta en promenad dar.

HOppas ni alla har det bra for det har jag.

Kram kram

I natt hade vi storm i Sydney, det blåste ordentligt och regnade. När det slutade så blev det otroligt varmt. Resh kunde inte sova och gick ut i vardagsrummet, jag fick hoppa upp i hennes säng och jag lyckades somna igen. Det var ju inte lätt med en bränd rygg men jag var så trött.

Resh hade bara sovit i två timmar när hon åkte till jobbet i morse, stackarn. Jag gick upp och fikade med Laura innan hon åkte till jobbet. När jag var själv igen så tog jag det lugnt, åt en smörgås, tog en kopp kaffe, duschade och fixade till mig för en dag på stan.

Gick ner till Mosman South och väntade på färjan, jag fick ett gratispass av Ian innan han åkte igår. Det var ju jättesnällt av honom, den kostade 48 AUD = runt 300 kronor. Så in till stan och leta efter ett internetställe. Hoppas jag hittar något.

Jag gick hela Pitt Street och George Street men såg inget där jag kan använda trådlöst internet. Så det slutade med att jag gick till det ställe där jag bodde förra gången jag var i Sydney. Det heter Global Gossip och där satt jag i 3 timmar. Jag uppdaterade dagboken, bloggen och facebook. Jag laddade ner lite bilder och satt och kollade Aftonbladet. När jag var klar så gick jag ner till restaurangen där jag var och åt flera gånger sist jag var här. Ni har helt rätt, det är mitt Thaiställe. Jag beställde kyckling med cashewnötter och det var lika gott som jag kommer ihåg det. Sedan tog jag min väska och gick ner mot hamnen, stannade till på affären Cotton och köpte två linnen. Men jag orkade inte gå hela vägen ner utan tog bussen ner till Circular Quey, där jag tog färjan tillbaka till Mosman South. Backen upp till huset är för jobbig så jag tog bussen upp och det kändes helt rätt.

När jag kom hem vid 3 tiden så lade jag mig i soffan och kollade lite på tv, slumrade till då och då men kan absolut inte sova. Jag filade ner mina naglar lite, de har växt som ogräs i den här värmen. Resh och Laura kom hem vid 7.30, Laura hade varit hos sin mamma och hälsat på och Resh hade promenerat hem från jobbet. Precis när de kom hem så började det åska, blixtra och regna, jag har aldrig varit med om något sådant åskoväder. Det var precis ovanför oss och dessa knallar var helt otroliga. Riktigt läskigt oväder men de är tydligen vanliga i NSW den här tiden på året. Laura började med middagen efter en stund och idag fick vi fläskkotlett med sallad, alltid lika gott.

Resh satt vid datorn och jobbade och Laura tittade på Scrubbs och jag låg och sov i soffan. Resh väckte mig och sa att det var dags att lägga sig i sängen nu, så jag gjorde det och somnade nog rätt fort.