Igår begravdes Resh mormor ute till havs. De reste ut 10 mil och till ett ställe där det är 1000 m djupt. De skickade även med sin katts aska ner mot djupet.

Det stod i lokaltidningen i Mosman om begravningen och Resh hade lagt ut den på Facebook. Jag läste den i morse och det var en mycket fin historia, jag skrev en liten hälsning till dem att de kan ringa om de vill prata. De begravde ju Resh mormor som samtidigt är Lauras mamma, jag har ju begravt både mamma och mormor själv så jag vet hur det känns.

Idag var jag själv på supporten på morgonen, det händer inte ofta men jag har varit med om det några gånger. Jag klagar inte, det händer som sagt var inte så ofta och jag kan klara av det. Hinner jag inte svara så får kunderna ringa om. Men det var inte så länge och sedan var vi två och det flöt på bra. Jag skulle nog inte märkt någon skillnad om vi varit tre stycken.

Nu ska jag kolla mina pengar om jag har pengar att köpa en cykel den här månaden. Jag måste ju köpa ett par nya gympadojor också, vi får se vad det blir.