Vaknade med ett ryck vid 2 tiden och mitt i sängen står Kevin och Sigge. Det lekte tafatt och tyckte att sängen var ett bra ställe att busa på. De upptäckte rätt fort att det var nog det sämsta stället att busa på för de fick en dörr i ansiktet. Morgonen var rätt stressig, jag skulle ju bädda rent och städa det sista innan familjen kommer hem. Ringde och väckte dem vid 7 tiden.

Trodde jag skulle bli sen till jobbet men det blev inte så farligt. Jag stämplade i och för sig in försent, precis klockan 8. Då ska ju jag ha satt igång telefonen, men jag sms:ade och varnade chefen att jag skulle bli sen. Dagen var rätt stressig, jag hade en del att göra och var tvungen att göra dem just i dag. Men jag hann och det var skönt. Var hemma en sväng på lunchen för att kissa Kevin, hämtade samtidigt famijens bil för jag ska ju hämta familjen på Arlanda i eftermiddag. Fick ett sms att flyget var försenat till 15.50 istället för 15.10 Då skulle jag inte behöva gå tidigare från jobbet men jag kände att det är lika bra att jag gör det i alla fall. Från Globen till Norrtull tog det 45 minuter och det såg inte ut att släppa alls. Jag var framme på Arlanda vid 15.45, 1 timme och 15 minuter senare, jädrans köer. Mitt i alla köer hade jag fått ett nytt sms där det stod att flyget skulle landa 15.30 men det tar ju alltid lite tid att hämta väskorna och allt. 16.10 kom familjen ut och de såg så fina ut allesamman. Det tog lite tid att köra hem, typ 1,5 timme. När vi kom hem så gick jag och öppnade dörren och hälsade på Kevin. Jag släppte ut honom på vägen och han gjorde som han har gjort varje dag, han sprang till bilen för att se om familjen var med. Han sprang mot bilen men vände mot mig nästan direkt, som att det inte var någon idé att springa fram till bilen för de skulle ju inte vara där. Men så hörde Kevin något och vände sig om och då såg han husse och matte. Han blev som tokig, vilken lycklig hund han var då. Jag packade min bil och åkte hem. Där la jag mig på soffan och somnade lycklig.

Kevin väckte mig klockan 5, han var kiss och bajsnödig. Men det förstår jag eftersom han inte ville gå ut och gå i gårkväll. Så det blev ingen kvällspromenad för oss utan jag släppte ut honom bara för en snabbkiss.

Det var ingen idé att sova vidare utan jag gick och tittade på tv en stund. Sedan var det dags för morgonsysslorna och sedan till jobbet. Där var allt lugnt och skönt, trist att Sussi var hemma och var sjuk men annars var det ok. Tänk att man kan må så mycket bättre bara man slutar vara chef för några personer. Ja där ser man.