Mormor, vila i frid.

Dagen började väl helt okej, jag gick upp tidigt och försökte få tag på Silvy i Australien. Men det var ingen som svarade på varken på företaget eller på mobilen. Då mailade jag henne och sa att hon får bestämma ett klockslag då jag kan ringa, detta på grund av tidsskillnaden.

Åkte till jobbet och tog en promenad och det var hur skönt som helst. Efter det så kollade jag mailen och där hade Silvy mailat mig att jag kunde ringa NU. Så jag ringde upp henne och lämnade de uppgifter hon önskade men sedan la vi på. Men det känns skönt nu när jag har betalat av alla kostnader för resan. Sedan såg jag Resh komma upp på facebook och då skrev jag att nu är det bara 46 dagar kvar osv. Hon svarade att hon bokat resan till Fraser Island, oj det ser jag verkligen fram emot.

Vid 10.30 ringde syster och berättade att hon försökt ringa mormor men att hon inte svarar. Vi kom överrens om att vänta en halvtimme, men hon hade inte svarat då heller. Så vid 11.30 kom vi fram till att åka ut till henne. Så jag åkte hem och hämtade hennes nycklar, till Ikea och hämta syster och sedan åkte vi ut till Stavsnäs. Under bilresan från jobbet till Ikea kunde jag inte hjälpa att tänka mig tillbaka nästan 3 år tillbaka då jag fick åka hem till mamma som inte åkt till jobbet. Då hittade vi henne död i badrummet. Syster och jag pratade inte så mycket om mormor utan pratade om mycket annat. Men när vi svängde av mot Stavsnäs så började vi båda skruva på oss och vi såg på varandra och båda suckade djupt. Jag sa att vi kan ju kolla om det kommer rök från skorstenen, om det gör det så eldar hon ju. Men när vi svängde in på hennes väg såg vi att det inte var någon rök. När vi parkerat så gick vi ur och gick mot dörren, vi såg att det var uppdraget i köket och vi tittade in men såg inget.

Jag öppnade dörren och syster gick in först, när hon tittade till vänster in i köket sa hon att hon såg mormor ligga på golvet i sovrummet. Vi sprang in och där låg mormor på golvet, död.

Syster ringde direkt 112 och hon skulle känna efter puls osv men hon sa att mormor är väldigt död. När hon lagt på gick vi ut i köket och kramade om varandra, vi grät och sa ”inte igen”. Sedan öppnade jag dörren från sovrummet till altan, det luktade väldigt mycket. Vi gick ut i vardagsrummet och då ringde 112 tillbaks och sa att läkaren inte kunde komma förrän om 2,5 timme. Vi kände att här kan vi inte sitta utan vi tog bilen och åkte till Djurö Pizzeria och där drack vi lite kaffe och så väntade vi. När vi väntat ett tag så åkte vi tillbaka till mormor, vi tog en liten promenad sedan gick vi in. Vi tänkte att vi kan inte låta läkaren och de andra komma in till mormor när det såg ut så där. Så vi tog några soppåsar och började röja vid mormor, vilken konstig känsla det var. Där låg hon och vi gick runt henne och tog upp alla hennes kläder och annat som låg där.

Sedan kom läkaren och hon var där i ca 30 minuter, hon var väldigt trevlig och omtänksam. Hon ringde och bokade transporten, det skulle dröja 2 timmar till. Då började syster tända ljus i vardagsrummet, det var så kallt i huset. Vi tände alla ljus, även de ljus mormor har sagt att vi inte får tända. Sedan började vi leta efter smycken och andra saker som vi inte kan lämna i huset. Men vi hittade ingenting. Sedan så kom killarna som skulle hämta mormor, och de var också mycket trevliga. Vilken skillnad det var den här gången om man jämför mot när mamma dog. Då vart vi väldigt dåligt bemötta.

När de åkt så packade jag och syster ihop allt och stängde av alla elementen. Vi stängde och låste alla dörrar i hela huset, vi tyckte det var mycket jobbigt. Ingen av oss kommer vara i det huset själva på mycket länge, det lovar jag er. Åkte hem med syster och sedan åkte jag själv hem och åt middag. Vi kom på att ingen av oss hade ätit någonting på hela dagen.

Hur ska jag kunna sova inatt? Jag kommer ihåg när mamma dog, då sov jag inte mycket den natten, och då såg jag inte mamma.