Vaknade tidigt i morse och kände att jag inte sovit bra under hela natten. Jag hade fruktansvärt ont i ryggen och kunde inte ligga på rygg alls. Drömde att jag vann pengar hela tiden och jag gav bort alla pengar till människor jag inte kände. Kanske var därför jag mådde dåligt när jag vaknade. Kom på samtidigt att jag inte rättat min lottorad från i går och blev direkt lite nervös. Jag har ju faktiskt drömt att jag vann pengar för många år sedan och drömmen slog in (om mamma hade lämnat in kupongen).

Annars har jag kämpat med mitt badrum idag, det går inte så bra. Upptäckte att vattenslangen inte passar i den kran som är installerad, det får bli ett besök till Bauhaus i morgon. Sedan orkar jag inte lyfta upp tvättmaskinen på ställningen hur mycket jag än stånkar och tar i. Jag måste be någon om hjälp… HJÄLP!

Gick ut till bilen och slängde tomkartonger och tänkte flytta bilen men lät bli. Det står bra där, får jag böter så får jag det, det finns inga parkeringsplatser i hela Årsta. Annars har väl dagen varit lite ledsam, jag har saknat min Australienska familj något otroligt. Jag kände mig aldrig ensam när jag var där nere fast de var på jobbet och var borta hela dagarna. Här känner jag mig ensam rätt ofta. Inte så att jag nu vill att mina vänner och familj ska känna att de måste höra av sig till mig oftare, absolut inte. Det är inte fråga om det, förmodligen träffas vi precis lagom. Men det är den inre känslan jag har som är jobbig. Det är rätt konstigt att jag kan resa till andra sidan av jorden och bo på vandrarhem och vara själv och inte känna mig ensam. Det kanske är dags att börja planera nästa resa, det mår jag ju bra av.

Jag har i helgen sett två program som berörde mig mycket. Första programmet var Dox: Dear Zackary som är en dokumentär som handlar om en kille som blir mördad. Han blir mördad och en av hans vänner ska göra en film om honom till hans ofödde son. Hans föräldrar måste ha en relation till barnets mor som även är deras son mördare. Det är en fruktansvärd film för i slutet så tar mamma livet av sig och hon tar även livet av Zackary. Hon binder fast Zackary runt midjan och hoppar från en klippa ner i havet. Den var så hemsk, jag fattade ingenting när det hände i dokumentären, jag satt och gapade.

Det andra programmet var Oprah (överraskade?), där var det en mamma som stod i en bilkö och blev påkörd av en långtradare i 90 km/timmen. I baksätet hade hon sina tre barn, alla under 6 år och alla dog. Det var 2 flickor och en pojke, de såg ut som änglar allihopa. Hon och hennes man bestämde sig efter några månader att de inte ville ha det så här resten av deras liv utan de ville fylla huset med barn igen. De kunde inte få barn utan fick göra provrörsbefruktning, de fick trillingar, två flickor och en pojke. Oprah lyckas väldigt ofta med att få hela sin publik att gråta, även mig. Jag bölade andra gången för dagen, jag måste se lite sport snart så jag slutar böla. Barn inte Anja vinner för då bölar jag igen, men det var ju ingen chans så jag slutade gråta för dagen.  Men, om ni får chansen att se Dox: Dear Zackary så gör det.