Nu har alla nya passagerare kommit. Jag har tagit sjösjukepiller och ätit frukost. Jag är redo för nya hajar. Hej då kompisar

Så är såg det ut när jag vaknade i morse, vackert.

 Här står jag i buren innan vi åker hem.

Fick inte mycket sömn inatt, de festade rätt länge. Men jag vaknade när Ngaire skulle åka vid 6 tiden i morse, efter det så låg jag bara en stund i sängen och läste. Sedan gick jag upp och åt lite frukost med de andra innan de lämnade båten. Andrew kom upp vid 9 tiden och vi satte oss och tittade lite på Youtube. Helst plötsligt så kom Silvy (Andrews fru) med barnen, det var trevligt. Vi satt och pratade lite och det var trevligt att få ett ansikte på den person man haft så mycket med att göra. Efter ett tag så tog Andrew familjen på en liten biltur, jag fick följa med. Vi åkte först och hämtade min väska på Rex huvudkontor, den var lite skadad i ena hörnet. Men herregud vad glad jag är att jag äntligen har min väska.

Andrew, Silvy, barnen och jag tog en liten promenad vid stranden, tog bilder på ungarna och lekte lite. Sedan körde Andrew runt och visade sina barn var han växte upp, de hade aldrig varit i Port Lincoln förut. Det var en trevlig biltur men jag längtade efter att få komma till båten så jag får öppna min väska.

När vi kom tillbaka så gick jag direkt ner och öppnade väskan, allt var ok. Jag började ladda min mobil och dator. Jag skickade iväg några sms när jag fått sändning, gud vad skönt det är med lite kontakt med världen igen.

Jag tog en dusch, bytte kläder och mår så bra. Gick till bensinstationen och köpte mat till mig och Andrew med familj. Silvy stod i köket och storstädade, Andrew jobbade så jag satte mig med barnen och hjälpte dem med maten. Det är Emelie 7 år och Harry 4 år, jättesöta barn.

Nu sitter vi på restaurangen och har internet.

Vaknade som vanligt vid 3 tiden och var vaken tills det var dags att gå upp. Jag åt frukost med Tony och Deb sedan gick vi ut för att se efter hajar. Det kom förbi en haj rätt tidigt så jag och Ngaire satte på oss dykardräkterna redo för att gå ner. Men hajen försvann och vi satt med våra dräkter på oss 4 timmar senare. Vi tog av oss dem innan lunch och efter lunch så kom Guy förbi och stökade till vid ytburen, jag och Ngaire var i dräkterna på 5 minuter och i buren efter 6 minuter. Vi var där nere i buren i ca 45 minuter men INGEN HAJ. Vad i helskotta är det som händer. Den dagen jag såg en haj i buren var jag så sjösjuk att jag såg i kors. Idag blåste det kallt och det var ingen rolig dag alls. Jag frös häcken av mig rent ut sagt.

Vi startade på hemfärd vid 17 tiden och jag gick ner och lade mig för jag tycker det är lättast att ligga ner när båten gungar. Halvvägs hem så var det dags för middag och de andra fick curry men Jeremy hade stekt en biff till mig. Det var kanongott men efter middagen så gick jag ner till mig igen. När vi kom tillbaka till Port Lincoln så började Andrew och de andra att festa lite. Jag gick och lade mig tidigt för jag vaknar ju mitt i natten. Det var full vart på Andrew och Bridget där uppe, men jag lyckades väl somna om.

Vaknade igen vid 3 tiden och den här dagen låg jag vaken tills det var dags att gå upp. Åt lite frukost och jag mådde väldigt bra idag. Jag slänger in en ny tvätt i maskinen, lite jobbigt med bara ett ombyte underkläder och ett par strumpor. Klockan 10 kom en haj förbi och då blev det rörelse på båten igen. Första gruppen gick ner i buren och de kom upp och hade sett Chicki girl, hon har massor med ärr på ena sidan. Jag och Ngaire var i grupp 3 och vi var redo att gå ner och se hajen. När grupp 2 kom upp med Andrew så berättade han att det varit full aktivitet runt buren. Bridget var tänkt att gå ner med oss i buren men Andrew sa att han ville göra det för att han ville filma mig och Ngaire där nere med hajarna. Jag och Ngaire var till oss i dykardräkten och var så redo man kan vara för nu visste vi att hajarna finns där nere.

Vi ställde oss i våra hörn i buren och Andrew tog ner oss sakta mot djupet. Han hade en extra tonfisk i buren och en hink med tonfisk inälvor. När vi kom ner till botten så började jag titta efter hajarna. Andrew jobbade hårt att locka dem till sig, slet i tonfisken och släppte ut inälvorna. Det var fullt med fiskar omkring oss, flera Giant Rays men INGA HAJAR.

Efter ungefär 15 minuter där nere så tittar jag på Ngaire och skakar på huvudet. När vi kom upp så var Andrew helt knäckt, jag och Ngaire bara skrattade och alla stod och tittade på oss när vi kom upp ur djupet. När de såg våra miner och hur vi skakade våra huvuden så sa de högt att vi var otursfyllda. De ville inte gå ner i samma bur som oss. VARFÖR DÅ?

Allt som allt var dagen ändå bra, det var rätt varmt och soligt. På kvällen lekte vi lite. Andrew delade upp oss i tre grupper och gav oss varsitt spagettipaket och en påse Marshmallows. Uppgiften gick ut på att bygga det högsta tornet på 20 minuter. Vi hade skitroligt och vi tyckte vi hade den mest intressanta tornet men fransmännen vann. What ever!!!

Vaknade vid 03.00 och mådde inte så bra. Jag gick upp vid 07.00 och åt lite mjölk och Chocopops och en banan. När klockan var runt 8 så stod jag, Tony och Deb ute vid burarna och då kom Jonny förbi. Då blev det full aktivitet på båten och min sjösjuka bara försvann. Fick i mig lite lunch också utan att kräkas upp den. Jag åt bara lite bröd och vatten men ändå. Båda hajarna Jonny och Guy var hos oss hela dagen, det var helt otroligt. Efter lunch var det min tur att gå ner i buren som är uppe på ytan. När jag kom ner i den så blev jag så dålig igen, den hoppar upp och ner på grund av vågorna. Jag försökte tänka på något annat men det var så svårt. Men jag såg något grått med ett svart öga simma förbi. Jag var tvungen att gå upp och Ngaire kom straxt efter. Hon hade kräkts i regulatorn, vilket jädrans team vi är. Vi kunde inte mer än skratta åt det när vi kom till vår kabin. Vi lade oss och vilade innan det var dags för middag, det var potatismos och kött. Jag fick ner lite mer den här gången och jag mådde mycket bättre. Efter middagen så kom Deckman Andrew och berättade att han och Jeremy precis sett en haj som var skadad simma förbi. Alla gick ut med sina kameror och gick ut för att se om hajen kom tillbaka. Och den gjorde det, den simmade sakta förbi oss och den hade ett rep som kom ut från gälarna. Deckman Andrew och Jeremy lockade till sig hajen och fick upp nosen på badbryggan sedan fick Andrew bort repet. Det var ett gammalt rep från en musselodling, hajen hade förmodligen fastnat och på något sett fått i sig allt i magen. Men de lyckades få bort allt och vi var alla lyckliga över det. Sedan gick vi in och tittade på Mission Impossible 3, vilken spännande dag. Jag somnade med ett leende på läpparna istället för en påse runt dem.   

Vaknade vid 03.00 tiden och kunde inte somna om, men måste ha gjort det för sedan vaknade jag och Ngaire sent. När vi kom upp vid 9 tiden så hade de plockat undan frukosten och de förberedde för resan ut mot Neptune Island. Då var det lika bra att gå och lägga mig igen för med inget mat i magen så kommer jag bli sjuk. Och det är som ett brev på posten, jag blev så jädrans dålig. Och jag var inte ensam i hytten att kräkas som en hund. Ngaire och jag låg där och hulkade i kapp. Vi kunde inte äta lunch med de andra för att vi inte kunde lämna hytten. När vi kom fram till Neptune så hann vi inte ens slänga i ankaret förrän hajarna dök upp. Men varken jag eller Ngaire kunde vara upp och njuta av detta för vi var så jädrans dåliga. Vi fick biff med potatis till middag och jag fick i mig litegrann. Men jag gick ner och lade mig nästan direkt och kräktes upp allt. Jag mår så dåligt, har inga kläder, ingen mobil, ingen dator och råga på allt så säger min dykarklocka att batteriet är slut.

Vaknade vid 6 tiden och var rätt pigg, låg och lyssnade på en ny bok med Åsa Larsson. Den handlar om ett mord uppe i Kiruna, någon mördar två dykare under isen. Kanske inte ska fortsätta lyssna på den. När Ngaire vaknade så gick vi upp och fixade frukost själva, vi vet ju var allt finns. Bridget och Zoe var väl lite tagna på sängen när vi var så hemma på båten. Men de har bara varit där i två veckor vi har varit där flera dagar. Det kom på en massa nya passagerare runt 8.30 Det var två som vi träffade på restaurangen igår kväll, Alex och Pang. Sedan kom Deb och Tony från England och Matt från Brisbane. Jag tvättade en maskin så jag börjar resan med rena kläder, det låter väl bra?

Andrew förklarade att det var en storm på väg och att vi inte kunde köra ut till Neptune Island. Vi var tvungen att vänta lite men att vi förhoppningsvis skulle kunna åka halvvägs i alla fall. Under tiden vi väntar på båten så visar Andrew lite hajfilmer, det brukar han göra. Jag ringer och kontrollerar hur det går med min väska, tydligen nu så är den i London och ska landa i Melbourne klockan 20 ikväll. Så jag kommer inte att hinna få med den på båtresan, men Andrew fixar att Rex (flygbolaget till Port Lincoln) tar den från flygplatsen till deras kontor i stan. När vi börjar röra oss så åkte vi ut mot Memory Cove, jag gick ner i hytten och vilade en stund under resan ut. Där äter vi middag och tittar på filmen Hajen. Den har man ju sett men den hörde liksom till där på kvällen när vi satt och pratade.

Andrew berättade att vi skulle försöka att starta båten vid 6 tiden på morgonen så vi visste.

Australien, Melbourne

Jag såg två filmer på den här resan också men det blev ingen sömn. Jag såg ”He’s not that into you” och ”wedding war”. De var väl okej båda två. Vi fick en kontinental frukost den här morgonen. Det var helt ok också men nu börjar jag bli lite hungrig. Vi landade i Melbourne klockan 04.20, och nu skulle jag hämta min väska och gå igenom den läskiga gränspolisen. Men det kom ingen väska. Det var väl riktigt typiskt att när jag för en gång skull packar ner dykarkameran och uvhuset så väljer de att gömma min väska. Men jag var inte ensam, det var ca 20 personer från planet som inte fick sina väskor. Men när jag anmälde detta så kan det vara så att min väska åker med till Adelaide. Vi får väl se. Annars lovade han att jag skulle ha den före klockan 9 i morgon bitti. Då avgår båten från Port Lincoln.

När jag landade hade jag fått ett meddelande från Lise att hon har fått en liten ”Mads”. Det hade gått bra och hon födde honom den 30 juni. Jag fick en bild och han var jätte söt, längtar redan att få hålla honom. Jag kommer bli en kanon ”tant Lollo”.

Nu sitter jag vid gate 1 för att flyga vidare till Adelaide. Där ska jag gå till IKEA och handla ett presentkort till Elinor. Hoppas att väskan har kommit.

Australien, Adelaide

Ingen väska. Hur ska detta gå? Jag fick gå till Servicedesk och lämna en bättre beskrivning av väskan och tjejen där trodde inte att jag skulle få tillbaka den innan båten lämnar hamnen. Så, jag fick 100 dollar att handla grejor för, det nödvändigaste. När jag var klar så tog jag en taxi över till IKEA, det var inte långt men det regnade. När jag kom fram så frågade jag direkt var jag kan köpa ett presentkort. Men då fick jag svaret att man inte kan handla ett presentkort i Adelaide och använda det i Melbourne. Så jag får försöka köpa det i Melbourne istället. Så vad gjorde jag då… gick upp i restaurangen och handlade frukost. Otroligt hur allt ser likadant ut, som Mcdonald’s. När jag var klar så promenerade jag i regnet tillbaka till flygplatsen. Då gick jag in i vänthallen och tittade efter kläder och annat att köpa. Jag hittade ett par mjukisbyxor, t-shirt, bikinibyxor, surftröja, väska, och toalettgrejor. De 100 dollarna jag fick räckte inte långt men jag en bit på väg var det allt. Sedan satte jag mig ner och väntade på flyget till Port Lincoln. Andrew hade gått in på Facebook och lämnat ett meddelande till mig att vi skulle ses snart och att hajarna väntade på mig. Det var rart gjort av honom. Sedan var det dags att flyga vidare till Port Lincoln.

Australia, Port Lincoln

På flyget var det en flicka som satt bakom mig, hon hade bajsat i byxan och mamman gjorde ingenting åt det. Det är ett mycket litet plan och det luktade fruktansvärt. Men jag landande hel och ren så jag överlevde även den resan. Men nu är jag äntligen framme och jag tog en taxi till båten. Jeremy, kocken var där och gav mig en kram. Andrew kom senare och det var jättekul att ses igen. På båten var även Bridget (divemaster), Zoe (volontär), Robbie (kapten), Andrew (deckman) och fransmännen. Yves och Patrice gav mig en stor kram och sa direkt att de hade sett massor med hajar på förra trippen. Jag fick börja med att handla en flezzejacka och en långarmad tröja, det är kallt i Port Lincoln. Jag vilade en stund sedan gick vi till The Marina och åt middag. Andrew åkte och hämtade Ngaire vid flygplatsen sedan kom de också till restaurangen. Vi satt där en stund innan vi åkte tillbaka till båten. Jag fick låna Zoe’s dator så jag kunde skicka ett meddelande via Facebook och Resedagboken hem till Sverige. De andra satte på en film men jag var så trött att jag gick och lade mig i kabin nr 5.