Det var knappt någon trafik när jag åkte till jobbet, alla var lediga. Men inte jag och några till på jobbet. De var väl inte så glada över att få jobba men det är ju faktiskt en helt vanlig dag. Man kan ju inte stänga företaget för att personalen vill ha ledig. Vi åt lite thai till lunch, som vanligt en fredag. Men sedan slutade vi och nu börjar förberedelserna för utgången ikväll.

Jag åkte hem och lade mig i soffan och vilade en stund. Låg och läste en bok, den är spännande och jag ville inte sluta läsa men jag måste. Jag pratade lite med pappa och berättade att jag skulle ut på kvällen. Han frågade om jag skulle dricka sprit? Ja, det ska jag nog göra svarade jag. Men är du inte nykterist? frågade han. Hm, det är jag ju inte men jag har ju valt att inte dricka på ett tag på grund av migränen. Och att det har gått 7 år sedan jag var full senast så kanske man har upplevt mig som nykterist. Men ikväll kändes det som en bra kväll och jag ville dricka lite. Nu var det dags att göra mig i ordning för kvällen. Jag och Anki skulle träffas utanför Karlssons vid 7 tiden. Jag tog buss och tunnelbanan in och mötte Anki, nu börjar festen.

Det var inte mycket folk vid den här tiden men vi hade ju bokat bord så vi satte oss och beställde lite dricka. Oj, jag beställde en mellanöl. Vi började med en bruschetta till förrätt, sedan tog jag en plankstek (inte ofta man äter det nu för tiden) och Anki tog en Filé Oskar. Det var helt okej, och till det blev det ytterligare två mellanöl. Det var väl någon efter middagen som jag tog en tur för att ”putsa skorna” som jag märkte att jag har inte ont i foten längre (tatueringen). Jag skuttade fram som aldrig förr, som en jädrans kanin. Ha, det var alkohol som saknades i min medicinkur. Ja vet inte om det är så lyckat men det var rätt gott med en (3) öl. Men vi lämnade bordet, inte för att vi var tvungna men vi ville upp och stuffa. Det var fortfarande väldigt tomt på folk i lokalen. Helt otroligt, när jag varit här förr så har det alltid varit full med folk. Men vi struttade upp på dansgolvet (alldeles själva) och ägde dansgolvet. Det kom väl upp lite folk efter oss men det var aldrig så att det blev trångt. Vi dansade runt hela dansgolvet, det var skit kul. Vi hade tagit en Baccardi Brezzer Vattenmelon (det var lite länge sedan jag drack en sådan) med oss till dansgolvet. Väskorna hade vi ställt vid kanten, vi ville använda armarna när vi dansade. Helt plötsligt ser jag en ”kille” sno Ankis väska, jag sprang fram och slet den ur hans armar. Han bad om ursäkt, VA! Men killen var ingen jag ville bråka med så jag vände mig om och ställde tillbaka väskan.

Vi dansade, dansade och dansade. Jag svettades, svettades och svettades mera. Det var inte så bra ventilation på dansgolvet. Anki träffade en gammal arbetskamrat som hette Johan och han hade en kompis med sig som också hette Johan. Vi snackade en del mellan stunderna då jag och Anki ägde dansgolvet (det var typ hela tiden), de passade våra väskor kan man säga.*asg*

 Vi hade en jättetrevlig kväll och den blev helt lagom med dans och sprit. Jag var lite chockad över att det inte var några människor på stället, kanske pga nya ägarna eller så var det något helt annat. De har bytt ut personalen för nu var det mest personal med utländsk ursprung som arbetade där. Det har det inte varit tidigare. Men vi får väl fråga på tisdag när de kommer på kurs, de har ju TIL-Tid hos sig.

Vi tog en promenad till slussen, det var skönt med frisk luft. Vi sa hej då till varandra och Anki tog bussen hem och jag hoppade på tunnelbanan. Jag var hemma kl 3, låg och läste en stund för att varva ner lite. Det snurrade lite och jag hade ett brus i öronen. Men jag somnade väl till slut och drömde att jag inte skulle ha huvudvärk när jag vaknade på morgonen.

Om min dröm slog in eller inte får du läsa om på lördagens inlägg.