En lugn dag mitt i veckan, utan att vara sjuk. Lise åkte vid 08.30, hon skulle tillbaka till ön och jobba. Jag tog det lite lugnt, jag satte upp tavlan med mina underbara syskonbarn på väggen. Men sedan fick jag lite myror i brallan, kan inte ligga här en hel dag.

Jag åkte till Globen Shopping och köpte några födelsedagspresenter. Den här veckan är då många av oss i familjen fyller år. Min brorson Nicklas i måndags, jag i tisdags, min styvfar Peter och min morbror på fredag. Så jag var och köpte en present till Nicklas och en till min morbror. Men sedan var jag ju tvungen att gå igenom alla affärer i hela Globen, nä inte alla. Men jag höll hårt i plånboken, pengarna jag fått ska gå till resan men…. det blev ett par vinterskor på Ecco. Jag har ju inga riktiga vinterskor, att gå i gympadojor en vinter till fungerar inte. Jag tänker inte ta med dem till Australien men när jag kommer hem kan jag behöva använda dem. Kolla här va fina de är.

Jag åt faktiskt en riktig festmåltid till middag. Det var så länge sedan jag åt biff med pommes och beasås och när jag ätit en del av maten upptäckte jag att jag inte riktigt tyckte om det. Jag älskar kött och sallad men pommesen och såsen kunde jag faktiskt varit utan.

När jag vaknade i morse hade jag väldigt ont i armarna och jag hade dem ovanför mitt huvud. Det kändes som om de var låsta där uppe, jag undrar om jag drömt om magnetröntgen. Jag fick ju ligga så när de körde in mig i tunneln. Jag kommer inte ihåg att jag drömde om just det, jag drömde om solen och om sprit. Det var en trevlig dröm.

Grattis Lollo på födelsedagen.

Ingen sovmorgon på födelsedagen, det var bara att gå upp och göra det som ska göras. Jag ska alltså åka till S:t Görans och röntga njurarna. Jag åkte vid 06.45 för min tid var 07.40 men det gick rätt fort över så jag var där redan 07.00 Så jag gick in och betalade och satt där och väntade. Magnetröntgen öppnade inte förrän 07.30 men när de öppnat fick jag komma in och klä på mig den fina vita rocken. När jag satt där fick jag ett mess från Tomas som grattade mig och önskade mig en bra dag. Men då kommer sjuksyster och säger att det blivit ett litet missförstånd, det finns bara två läkare som kan den här speciella röntgen och en är ledig och en lämnar barn på dagis. Så läkaren kommer klockan 08.30, de var ledsna över det men jag fick ta på mig jackan om jag frös. Då svarar jag Tomas med ett mess att jag inte börjat dagen speciellt bra. När jag skickat iväg det så kom en tjej in i hytten och sa det löst sig…. Nu blev jag nervös och tänkte att de skojar med mig. Men en av läkarna hade tydligen kommit på att jag var inbokad och sprungit till jobbet för hon kom in och var helt svettig och bad så mycket om ursäkt. No worries sa jag … eller nåt.

De stoppade en nål i armen och sa att jag kommer få kontrastvätska under tiden jag ligger i röntgen. De spände fast mig och jag fick en galler/platta över buken och armarna var tvungna att ligga ovanför huvudet. Under de första 10 minuterna gick allt bra men sedan blev jag hemskt illamående, trodde jag skulle kräkas men det gick över när hon bad mig hålla andan. Sedan kände jag när de sprutade in kontrastvätskan och då blev det hundra gånger värre. Jag tänkte att jag inte skulle klara av detta utan att kräkas, men det blev lika här att jag fick annat att tänka på när hon bad mig hålla andan. Men efter 30 minuter var det över och jag var nöjd. De sa att jag kunde få lite dimsyn efter kontrasten men jag märkte ingenting.

När jag kom ut till hytten så tog jag fram min mobil och jag såg ingenting på skärmen. Jag kände efter om glasögonen satt på och de gjorde de men jag såg ingenting. Jag stod där och skrattade för mig själv, nu vet jag hur det känns när jag inte ser på nära håll. Jag höll mobilen långt ifrån mig och då såg jag lite… skitkul.

Men sedan åkte jag ut till Tyresö för att hämta syster, Liam och Lukas. Jag tog några smörgåsar och en kopp kaffe först innan vi åkte mot staden. Jag öppnade presenten jag fick av pappa och Marita förra veckan, det var en otrolig present. Tack snälla pappa och Marita. Lukas frågade hela vägen in till stan var Pippa bor, och tillslut kom vi fram till Junibacken. Det var inte så mycket folk, det var många vuxna och stora barn, inte så många små barn. Men va Liam och Lukas tyckte det var roligt att springa omkring i MulleMecks hus, hos Pettsson och hos Karlsson. De var som tokiga men de skrattade gott hela tiden. Sedan hoppade vi på sagotågen och Lukas satt helt still och lyssnade på Astrid Lindgren när hon pratade. När vi kom fram till Nils Karlssons Pysslings lilla vrå och råttan kom fram hörde jag och syster Lukas viska ”pappa” flera gånger. Han blev lite rädd för den men sedan gick det över när vi kom hem till hans kompis Karlsson på taket. Det var så stökigt hemma hos Karlsson och det tyckte Lukas om.

Liam och Lukas på Lilla gubben.

Pippi och Prusseluskan.

Min lilla pirat som jagade moster runt hela affären.

De fick springa fritt i Pippis hus innan föreställningen började. Både Lukas och Liam tyckte det var jätte roligt och jag och syster skrattade gott också. Men sedan blev det pannkakor och köttbullar till lunch innan det var dags för nästa föreställning. Lukas var så trött och tillslut var vi tvungna att åka hem. Han somnade gott i bilen på väg hem.

Syster var tvungen att åka ner till Michelle i skolan och se till att hon kom till stallet och då lekte jag och barnen kurragömma. Det är lite fuskigt för Liam tar Kevin till hjälp och han hittar mig och Lukas varje gång. Men de tycker det är jätte roligt så jag hänger med. Sedan klädde vi på oss och åkte till mammas grav, syster planterade nya blommor där och barnen sprang runt och lekte lite. Vi gick förbi systers farmors grav också innan vi åkte till stallet för att hämta Michelle.

Lise kom till stallet och vi väntade på Michelle tillsammans. När Michelle kom ut från stallet hade hon hästen med sig och hon såg så stor ut och jag kände mig verkligen stolt över henne. Sedan åkte vi hem och åt lite middag, syster lagade kyckling och en maräng tårta till fikat. Allt var jättegott och det var så mysigt att vara där med dem på mig dag. Det finns inget annat jag vill göra på födelsedagen, den var perfekt. Lukas gav mig deras present till mig och han hjälpte mig att packa upp den. Det var en ram med bilder på alla tre barnen. Lukas förklarade vilka barnen var, det var Michelle, det var Lelle (Liam) och det var Lucke (Lukas). Han hade lite svårt att släppa taget om ramen, han ville hänga upp den på sitt rum men förstod att den ska hänga hemma hos mig. Han skulle komma och titta på den hemma hos mig. Men det sista han sa var att det var han på bilden. Han är så härlig. Tack snälla familjen för allt.

Lise hade köpt biobiljetter till kvällen men jag sa att jag inte vill göra något annat än att vara med familjen så vi lämnade tillbaka dem och fick pengarna tillbaka. Vi tar en bio en annan dag. Vi åkte hem och pratade i soffan, kollade lite tv innan vi båda var trötta och ville gå och lägga oss.

Tack alla för era gratulationer idag.