Gick en promenad med Kristina på morgonen, det började göra ont i fötterna efter ca 30 minuter. Jag kämpade på för jag vet att värken försvinner lite grann när jag gått klart.

Jag tvättade bilen, åt en GB Sandwich och lästa Aftonbladet. Jag lämnade in en liten 5 v Lottorad och V75. Senare så åkte jag till syster och lämnade sista hörnet på tornet som Liam fått av Max. Han blev jätteglad, lite förvånad eftersom vi sagt att rövarna bombat sönder just det tornet. Men Roomservice gänget var där och lagade det.

Körde syster till Olle, hon skulle bli fin. Olle är vår frisör, både jag och Pia går hos honom också.

Jag kollade på hästarna, det var spännande. Det blev lite dramatiskt när en häst skenade och sprang 3 extra varv runt banan innan loppet börjat. Men jag vann inget, men det var inte så mycket jag förlorade. Men jag tycker att det är rätt kul. Jag vann inget på Lottot heller, men för 22 kronor kanske man inte vinner. Nu har jag 4 veckor kvar på det spelet.

Såg på Robinson och när jag jämför med Survivor som går lite senare på kvällen i en annan kanal så har ju det svenska Robinson försämrats en aning mot hur det var från början. Survivor var verkligen annorlunda. Jag låg och såg på två avsnitt innan jag kände att nu har jag gått nog. Nu vill jag sova.

Dagens steg 10032.

Var väldigt trött i morse, kan inte förstå varför för jag gick ju och lade mig jätte tidigt. Men jag gick upp i alla fall och åkte till jobbet. Det var möte, möte och möte. Jag tycker jag hela tiden har en massa möten, det kan vara för att jag bokar in mig på dem själv.

Men jag fick en hel del gjort idag, jag och Leif är förberedda inför ledningsgruppsmötet på tisdag. Jag fick hämta min telefon idag också, den har varit på lagning i 4 veckor. Jag hann få in alla inställningar och föra över allt mitt till den innan vi gick hem. Självklart så blev det Kyckling med cashewnötter idag.

När jag kom hem i går hade jag fått att jag skulle hämta ut någon på Snusboden i Gullmarsplan. Jag har ingen aning om vad det är men jag hämtade paketet efter jobbet. Sedan tog jag en snabb tur till tatueraren. Nu har jag bokat in en tid för Hajen. *asg* Nu är det dags att smycka foten. Jag riktigt längtar tills jag känner nålen i foten.

När jag kom hem så öppnade jag paketet, helt otroligt. Jag har vunnit en DVD film med Criminal Minds Säsong 3. För ett par veckor sedan så gick jag in på kanal 5 och tävlade om att få vinna den. Jag skrev att jag inte skulle klara mig i Australien i 4 veckor utan ett avsnitt av Criminal Minds. Och jag vann, helt otroligt. Jag vann biobiljetter på kanal 4 och nu det här i kanal 5. Jag ska kanske lägga in några kronor på Lotto och hästarna i morgon. Vem vet?

På pappret nedan står det:

Grattis! - Du vann ditt exemplar av Criminal Minds!!!

Började med att åka buss och tunnelbana till stan, jag och Pia gick på ett frukostseminarium om ett kundregisterprogram. Vi var först på plats, självklart var vi det. *asg*

Vi fick i oss en smörgås och kaffe innan det började. Det var väl rätt intressant men inget för oss. Sedan var det tunnelbana och buss tillbaka.

Det blev Kyckling Cashewnötter till lunch igen. Om man har B12 brist så kan det bero på en alltför allsidig kost. Nu blir det ju Kyckling med cashewnötter i morgon också, är tre gånger på en vecka för mycket?

Jobbade lite med hemsidan idag också. Jag och Sussi är Sveriges bästa skribenter. Vi kan verkligen få ihop en text tillsammans. Vi kompletterar varandra så bra, jag stavar fel och Sussi rättar mig.

Oj, måste sluta. Klockan är 21 och ni vet vad.

Jag gick upp tidigt, klockan 05.30 för att gå ut och gå. Men när jag ställde mig upp från sängen så kände jag att jag hade så ont i fötterna. Detta för att jag gick en promenad i går efter jobbet. Ska jag börja gå morgonpromenader så måste jag nog hoppa över kvällspromenaderna. Värken hänger kvar över natten. Så jag gick och lade mig igen och läste ut min bok istället. Jag ville verkligen gå ut och gå.

När jag kom till jobbet så började jag ringa till min läkare, det är nu f-n dags att få en tid till en specialist för fötter. Jag satt i 30 minuter och väntade på att han skulle svara, när han gjorde det så ville han att vi skulle börja med att ta prover om jag har lågt B12. Jag satte mig i bilen och körde till Tyresö för att lämna lite blod. Om nu värdena är bra så ska jag vidare till en nervläkare i Farsta. Vi får väl se hur det blir.

Sedan satt vi och jobbade med hemsidan, det kommer att bli så bra. Jag är riktigt nöjd med mitt och Sussis arbete som vi lagt ner på våra texter.

Jag åkte och hämtade min bil idag. Jag bad särskilt om att de skulle skriva ner alla felmeddelanden som visades så jag vet. Så här står det i AO-specifikationen (vad står det för?).

Felkoder avläsa/nollställa/känd felkod.Startar ej, motorlampa lyser. Surrande ljud men går ej runt på starten.Felkoder DDM-E003, DDM-E010, CEM-1D02, CEM-1D08, BCM-0115, BCM-E003, PDM-E010. Radering samtliga koder. Startar ua.Provkörning enl körschema Tripp.Kört bilen längre strecka, samt provstartat flera ggr utan anmärkning. Ingen varning eller felkoder registrerade efter provkörning. Allt fungerar utan anmärkning. 

Okej, jag förstår att bilen haft ett antal felkoder. Men vad står de för, hur ska jag veta vad DDM är. Men den startade i Nacka och nu står den vackert parkerad på gatan.

Nu ska jag gå och lägga mig för i morgon ska jag åka buss och tunnelbana. Det blir intressant. Det är andra gången under samma månad, vad håller jag på med.

Skulle hämta min hyrbil i globen på morgonen så jag hoppade morgonpromenaden. Men jag gick upp samma tid men lade mig och läste till 6.30 Jag startade min promenad mot Globen, utanför en bilaffär så tycker jag att jag känner igen en person. Jag ställer mig och tittar på personen ifråga (mer psykar ut honom) och väntar på att han ska känna igen mig och säga hej. Men han säger ingenting så jag fortsätter att gå, jag tog väl fel.

Jag hämtade ut min bil, en Ford. Men jag tog mig till jobbet i alla fall. Jobbade hela dagen, fast jag skulle velat gå hem tidigare.

Syrran ringer och berättar att Christer J ringde henne och sa att han tror att han såg mig i morse. Han kom på att det kanske var jag som stod där och glodde, men han är lite seg och kom på det flera minuter efter jag gått. Han ville att syster skulle hälsa mig det.

De ringde från Volvo till slut, klockan var 16 när de behagade ringa. Men vad var det då för fel på bilen? Tydligen så fanns det massor med felmeddelanden gällande vägen mellan startgeneratorn och batteriet. Ett kontaktproblem…

När det är för många felmeddelanden så lägger bilen av helt enkelt som säkerhetsåtgärd. De raderade alla felmeddelanden och nu fungerar tydligen bilen perfekt. De vill behålla bilen över natten, som en säkerhetsåtgärd. Nej, de ville testköra den hem till verkstadschefen och tillbaka till verkstaden. Jag gick med på det. Men hon sa att jag aldrig kommer att få detta problem igen. Har jag hört det förut? *asgx10*

Men när jag kom hem så gick jag en promenad i alla fall. Jag får ju så ont i fötterna efter ca 30 minuter men jag går ändå. Nu ska jag försöka gå 12500 steg per dag, jag verkligen hoppas att jag ska klara det. Om ni läser att jag gått mindre så ring, då får jag gå ut på natten som straff. Eller gå dubbla steg dagen efter.  Så idag har jag gått 12858 steg, det är 9.51 km.

Jag känner mig lite duktig.

David Pearlman är en person som åker med Andrew Fox och han tar otroliga bilder på vithajar. Här nedan ser ni några av dem, kolla in skärpan. Otroligt.

Den här bilden är rätt härlig, jag önskar att jag stod här framför hajen.

Den här ser faktiskt lite galen ut.

Min favoritbild, kolla in tänderna.

Sa jag, kolla in tänderna.

I just love it.

1.      Går upp klockan 7 för att vänja sig inför arbetsdagen dagen efter.

2.      Diskar upp 1 veckas disk.

3.      Tömmer ut allt ur 3 garderober för att rensa lite. Lägger nästan tillbaka allt.

4.      Gör i ordning en cd väska med skivor som jag ska ha i bilen, när den är lagad.

5.      Fixar lite med naglarna.

6.      Bäddar nytt i sängen.

7.      Plockar undan resväskor som har stått framme sedan januari.

Klockan är bara 13.30, hur ska denna dag sluta.

Det var en gång en Volvo S60, den var bara 3 veckor gammal. Den stod där ren och fin på parkeringen hos mormor redo för en färd mot Stockholm. Men när den skulle starta så gick det inte. Nu är det inte något *asg* här inte. Biljävlen startade inte, den lät ingenting. Inte ett ljud. När jag försökte röra på växel spaken så var den låst i P-läget. Jag försökte larma bilen men det fungerade inte heller. Jag bad Patrik kolla, ifall jag fått ett hjärnsläpp och glömt bort hur man startar en bil eller något. Men han fick inte heller igång den.

Jag ringer Volvo Assistans, de skickar en bärgare på en gång men det kan ta en timme. Patrik sa att vi kunde kolla med startkablar för att se om vi får igång bilen. Men startkablarna som låg i källaren är från 50-talet, inte en chans att jag provar dem. Jag blev lite sur på mig själv att jag inte orkat bära ner påsen med kablar till bilen tidigare. Men nu är det som det är och familjen fick åka hem och jag gick in igen till mormor.

Kim (bärgaren) ringde och berättade att han var på väg och han kom vid 16 tiden. Han sa att det förmodligen att batteriet var dött. Han undrade om jag kört någon längre sträcka nyligen, det hade ju varit bra och laddat batteriet då. Jag berättade att jag var i Oxelösund i fredags och så nämnde jag att bilen är en 2009 och endast 3 veckor gammal. Hm, då blev han lite ställd. Kim var inte så gammal, kan jag meddela. Men han tog fram sina kablar och började sätta fast dem på bilens batteri, det kom inga gnistor som det brukar. Det förbryllade honom lite men han provade att starta bilen. Inget hände. Han gick ut och in i bilen, fram och tillbaka till sin bil och bilen gjorde inget försök att försöka starta sig. Efter en stund så kom han fram till att han var nog tvungen att ta den med sig. Då svarade jag att då följer jag med. Släpp av mig så nära Årsta du kan. Vi började vår resa mot stan, vi körde 60 km/timmen. Kim hann berätta lite om sitt liv och jag om mitt.  Men han släppte av mig vid Statoil vid Nacka Strand. Patrik kom och hämta mig där och körde hem mig. Det var väldigt snällt av honom. Men medans jag väntade på Patrik så ringde jag till Volvo Assistans igen och frågade dem om lånebil. Så på tisdag morgon ska det stå en bil till mig vid Ok i Globen.

Tänk vilket äventyr jag varit med om, jag har åkt i Assistanskårens gula bil. Med Kim, killen som kör skrotbilar från Värmland till Stockholm och sedan till Norrköping på vardagarna. Han hjälper bara sin pappa på helgerna att köra bärgare.

Men nu är jag hemma och ligger och tittar på StarWars Episod 2 eller 5. Inget godis än vill jag meddela. Snart har hela påsken gått och jag har inte ätit en bit. Jag är så nöjd med mig själv. Ha en fortsatt trevlig påskhelg, det ska jag ha.