100122

Dag 18 och tredje dagen på trip nr 2

Gick upp tidigt för idag kommer hajen. Vi gjorde väl inte så mycket den här dagen, jag diskade, diskade, diskade och stod på taket och letade efter hajen. Vid 16 tiden så såg vi att Calypso Star hade lite action hos sig, det var en vithaj. Vi började direkt göra klart för dyk och jag stod och tittade efter den men den kom aldrig. Vi väntade till klockan 19.30 tills värden gick tillbaka mot Port Lincoln. Det var en jobbig färd, det var rätt guppigt kan man säga men jag klarade mig ännu en gång. Jag gick och lade mig i sängen några gånger men det var mest för att det inte gick att gå på båten, så mycket rullade sjön.

När vi var framme i hamn så satt Andrew, Jen, jag och några till och pratade men när klockan var 1 gick jag och lade mig.

100121

Dag 17 och andra dagen på trip nr 2

Vid 6 tiden gick Jezza och Pete upp för nu börjar färden mot South Neptune. Jag låg kvar i sängen för jag har fått problem med min höft, det gör fruktansvärt ont när jag står upp en längre stund och under natten när jag vänt mig om så har jag vaknat varje gång jag vänt mig på den höften.

Men som vanligt 7.30 gick jag upp och diskade upp från i går kväll. Det var en del vinglas och grogglas men det gick fort att diska upp. Vi lade oss en bit utanför ön, för där var det djupt och Andrew ville testa något nytt. Men vi var bara där några timmar för det var rätt jobbiga svallvågor, jag kände mig lite dålig i magen. Jag gick och lade mig och vi flyttade oss närmare ön. De andra skulle dyka så då passade Jezza på att ta ut några med ribbåten så vi kunde se lite sälar.

När de dykt klart gick färden tillbaka till North Neptune, vi får hoppas på hajar i morgon. Killarna hade fiskat lite idag så det blev både lammkotletter och färsk stekt fisk till lunch.

Till middag blir det stek igen, men det är gott och det är lätt att göra för många personer. Vi har en ryss på båten och när Jen skulle ha en liten genomgång med honom frågade hon honom om han ville gå ner på dyk nr 1 eller 2, han svarade 4. Han ville dyka 4 dyk om dagen och han ville lämna buren. Han verkar inte förstå eller så gör han det men är bara så jävla korkad. Han tar juice i ett glas, häller i varmt vatten och en tepåse. Hur gott är det på en skala?

Det blev T-bone till middag och en jädrans massa disk, igen. Men idag hjälpte Andrew mig att torka disken. Vi tog en bild på oss som jag ska visa Resh för han hjälper nämligen bara speciella personer. Och jag är speciell, igår tog vi bild på oss i solnedgången. Det kommer vara så sorgligt när jag lämnar gänget här. Jag har till och med fått hjälpa till med säkerhetslinan när någon är nere i buren, det är ett tufft ansvar. Men de litar på mig och tycker jag är duktig så det känns ju kanon. Och kanske får jag komma tillbaka och jobba flera gånger, jag vet inte om jag kommer att klara av att vänta till 2011 innan jag är tillbaka. Eller så åker jag januari 2011 igen, då är det ju varmt och skönt här. Jag måste hålla mig hemma under sommaren, jag bara måste.

I natt hörde både jag och Jezza ett ljud där vi sover, och nu har vi fått Pete att leta efter det ljudet. Andrew har också kolla men vi kan inte lokalisera det, det hörs bara när båten rör på sig och det är ett metalliskt ljud. Det är lite festligt.

I kväll har Andrew ett litet föredrag om vithajar och om forskningen som de jobbar med. Jag har fått så ont i höften att jag inte klarade av att sitta kvar där ute. Jag fick tidigare lite punktmassage av Andrew och det hjälpte tillfälligt. Nä, nu ska jag sova för i morgon är det sista dagen och då kommer hajen.

Gick upp vid 7.30 och slängde in en ny tvätt, fixade lite frukost för mig och fransmännen. Duschade och fixade till mig innan gästerna började komma. Rob syntes inte till någonstans, han var nog bakis.

Vid 10 hade alla nya passagerare kommit ombord, och den här gången är det ett rätt konstigt gäng. Ett par från Italien och de är rädda för allt, en ryss som inte säger någonting och förstår ingenting sedan är det lite mer normala personer. Vi åkte direkt ut till Neptune Island istället för att stanna och snorkla med sälarna. När vi nästan var framme vid Neptune så såg vi något ligga i vattnet, det var en död säl.

När vi kom fram så gjorde de klart burarna och jag och Jen delade ut dykargrejor till alla. Nu har några testat buren och det är snart dags för middag. Det får bli en tidig kväll för mig, kanske kolla på en film på datorn.

Det blev lammstek till middag och det var som vanligt gott. Jag diskade upp allt och sedan tog jag mig en dusch för det blev lite svettigt att diska. Men det dröjde inte länge förrän jag gick och lade mig, Jezza låg redan och sa att jag kunde sova tills vi var framme vid South Neptune.

Jag beställde wedges till lunch, det är potatisklyftor med cremefraich och sweet&sour sås. Helt okej som lunch, och man blir väldigt mätt. Rob (en av passagerarna) kom förbi och vi pratade lite innan jag kände att det var dags att gå tillbaka till båten. Förhoppningsvis är städerskan klar så jag slipper byta sängkläder. Tyvärr så var hon inte klar men jag behövde inte göra sängarna, jag erbjöd mig att dammsuga och tvätta handdukar. Det är ju inte så jobbigt som att bädda sängarna, speciellt när det är våningsängar och täcket ska vara som i det militära för att hon ska vara nöjd. Men Rodney hjälpte mig med dammsugningen, han flyttade stolarna allt eftersom jag flyttade mig, han tömde dammsugarpåsen. Jag har kommit på vem jag tycker han liknar till sättet, Kamrad. Han gör det han trivs med och han tjänar en del pengar men han är ingen showoff alls. Han är som vem som helst faktiskt. Okej, nu tjänar han inte så mycket pengar för mycket han gör är frivilligt och gratis. Jag är riktigt imponerad av denna man, som ni säkert märkt. Och ni kommer få höra mig prata mer om honom när jag kommer hem.

Jag har suttit och pratat med Jen, Andrew och Rob här på båten, vi ska straxt åka och äta middag inne i stan. Vi får se vad det blir, hoppas inte kinamat. Jag kommer att ha två sängar för mig själv, det är ingen annan crewmember som ska stanna ombord så jag får välja säng. Jag tog den nedersta för Rodney sa att den var skönast, då tar jag den helt enkelt. Rodney har åkt hem till Adelaide men han glömde sin mobil här på båten, stackaren. Andrew ska skicka den med expressbrev i morgon bitti. Jag ska kolla om jag kan slänga in en liten privat tvätt innan jag går och lägger mig, det blir väldigt varmt där borta med tvättmaskin och torktumlare. Och jag sover precis bredvid, men det ordnar sig alltid.

Vi åkte till Marina Hotell och tog en öl med Rob, sedan beställde Andrew kinamat för det var för sent att beställa från hotellet. Jag och Jen väntade på båten medans Andrew och Rob hämtade maten, det var faktiskt rätt gott. Jag har aldrig gillat vårrullar men nu jädrans åt jag upp allihopa. Till maten blev det en öl till och efter det så ville Andrew bjuda på en Cowboy. Det är Buttersnapps och Bailys, som en shot. Andrew hällde i två lika delar men de blandades. Jag förklarade att han gör helt fel, så jag visade honom hur man gör två lager av spriten och de blev rätt imponerade. Så de tog dessa och en omgång till men sedan gick Rob hem. Han skulle komma tillbaka i morgon bitti klockan 8 för att kolla på datorn. Jag gick och lade mig för jag var så trött.

Gick upp tidigt för idag lämnar passagerarna båten. Jag och Gillian åt frukost medans Rodney höll på och städa i köket. När de flesta var vakna och uppe så började jag ta bort sängkläderna och tömma sopporna. Men när klockan var halv 12 gick jag till hotellet för att få internet kontakt. Städerskan kommer vid 12 och jag vill inte börja bädda alla sängar, det är så jobbigt.

Så nu sitter jag på Marina hotell och skriver, Patrice och Herves är här också.

Yves sov på hotellet i natt för han har varit sjuk och orkar inte sova på båten mer än han behöver. Han är så speciell Yves, ska behandlas som en kung men inte från mig.

Personerna på denna tur var rätt roliga, det var ett glatt gäng och jag tyckte det var okej. Inte den bästas turen kan jag väl säga men den var okej.

Nästa gång jag kan skriva i dagboken blir förmodligen på lördag, ni får vänta till dess.

Vaknade lika tidigt som vanligt, men man har liksom inte lika bråttom upp när det inte finns några hajar. Men jag åt min frukost och jag satte mig inne och läste min bok. När de andra började vakna satte jag mig utanför och läste.

När klockan började närma sig 11 så förberedde sig forskarna att åka ut en sväng i lilla båten för att kolla sina bojar. De andra sitter inne och slappar men då….

Dåå….såg jag fenan och skriker så högt jag bara kan. SHARK!!!!

Då vaknade alla till liv och alla blev så glada för de var tillbaka. Jag fick på mig dräkten på några minuter och var snabbt nere i buren. Som vanligt så har Andrew glömt att stänga dörren så jag var nere i buren med öppen dörr och en 4 m haj simmande runt omkring mig.

Snart hade jag sällskap i buren och det var otroligt, den stormade buren och det är så häftigt. Efter 30 minuter var det dags att byta så andra också kan komma ner och se. Då är det bara att ställa sig uppe på taket och hålla utsikt efter hajen.

Den andra båten hade ingen haj alls, man kan se dem stå och titta mot vårt håll. Stackarna… NOT.

Hajen kom och gick under hela dagen och vi var alla supernöjda. Vi var ute på djupt vatten så vi kunde inte sänka ner buren till botten men vi var rätt nöjda ändå. På kvällskvisten kom det en liten mako haj och simmade runt buren, Andrew var snabbt nere i buren och filmade den. När klockan var 20 började vi vår färd tillbaka till Port Lincoln, det är ca 4 timmar senare än vanligt. Under färden tillbaka så fick vi T-Bone steak till middag och det var ju inte helt fel att avsluta dagen med. Och jag tog en öl till maten, det var jag värd.

Jag och Gillian var så trötta så vi gick och lade oss vid 23 tiden, orkade inte stanna upp med de andra och spela kort. Jag har ju en tur kvar så jag behöver vila.

Idag var det fint väder när vi vaknade men det blev värre. Det blåste och det var väldigt molnigt. Men det var bara att klä på sig, men synd att jag lämnade alla varma kläder i Sydney. Vi började dyka efter lunch för det var rätt hårt väder, ingen ville gå ner i ytburen eftersom det inte fanns några hajar. Men jag gick till slut ner till botten med Andrew och det var riktigt guppigt där nere. Jag åkte upp och ner och från höger till vänster hela tiden. Det var rätt dött där nere efter fiskebåten har varit där, men vi såg några småfiskar och två Eagle rays.

Till lunch blev det lasagne och den var super god, och till middag blev det lammstek. Efter middagen så gjorde Jezza och Rodney en tårta för att fira hajarna och en välkommen tillbaka fest. När vi ätit upp den så satte sig Rodney ner och berättade om sin historia om hajattacken. Han är så otroligt intressant person, han fick oss 15 att bara sitta stilla och lyssna. Han har ju varit med om en otrolig upplevelse och det är otroligt att allt stämde den dagen och att han överlevde. Men det är ju tur för oss. Jag diggar honom totalt, han är en riktig mysfarbror.

Vaknade vid 5 tiden av att motorn gick igång, jag gick upp och tog en smörgås och ett sjösjukepiller igen. Rodney var uppe och dukade fram allt, han är en riktig pärla. Jag hälsade på kaptenen och han kände igen mig från sist, det var jag som inte ville lämna buren sista dagen utan han fick dra bort regulatorn från mig för att få upp mig. That’s me!!!

Gick och lade mig igen och lyssnade på boken jag har just nu, men jag somnade nog direkt. Vaknade igen vid 7.30 men då var ingen annan uppe och vi hade inte kommit fram än så ner i sängen igen. Vaknade den här gången vid 9 tiden och då var det frukost på gång och vi var framme vid Neptune Island. Och jag blev inte sjösjuk.

Andrew berättade vad som kommer att hända under dagen. Resarch teamet ska släppa ner en ny boj med en sändare på, sedan ska de ner i vattnet och laga två stycken som tydligen gått sönder. Men sedan åker buren ner och vi ska dyka. Under den här tiden så får Andrew ett meddelande från Calypso Star att de har en liten Mako simmande runt sig. Vi far dit och kollar, första gången jag ser en Mako, den var väldigt liten. På eftermiddagen så gick jag ner i buren och åkte ner till 17 m. Vi såg två stycken Eagle Ray, en var rätt stor. En blå stor grouper och en massa Trivally. Det var ett jobbigt dyk för vi svängde fram och tillbaka mellan två stora korallrev och jag hade för lite vikt på mig. Jag fick in för mycket vatten i masken också, mycket som var för mycket på detta dyk. Men öronen var okej, alltid något. Men allt som allt var det ett rätt okej dyk, skönt att ha kännt på vattnet lite. Nu får vi bara hoppas att hajarna kommer tillbaka, jävla fiskare säger jag bara. Nu förstår vi varför hajarna var borta förra gången också, det var ingen storm. Rodney har en annan förklaring. När fiskarna ”råkar” fånga en vithaj måste de ta med den i hamn och lämna över den för forskning och det är tydligen en massa pappers arbete så de släpper tydligen bara ner den i vattnet. Vad som händer då är att de drunknar och ligger på botten och ruttnar. När hajar ruttnar så lämnar de ifrån sig en lukt som de andra hajarna känner och som de inte tycker om. De vill inte befinna sig i området när de känner den lukten, det kan vara varför hajarna är borta.

När vi kom upp från dyket hade Jezza dukat fram lite brieost och kex, hur gott som helst. Han är snäll han, Rodney tyckte han skulle lägga in en stöt på mig, jag har ju ett trevligt leende sa han. Efter en stund frågade Jezza mig om jag har en kille hemma i Sverige. Ha ha ha, det var intressant, Jezza ser inte allt för dålig ut och han kan laga mat också.

När alla dykt klart så satt vi inne och värmde oss för det var kallt ute. Efter en god middag av Jezza så höll Charlie en genomgång av vad han håller på med. Han är en forskare från Belgien men jobbar nu i Australien, han studerar vithajar och deras beteende. Det var verkligen intressant och jag ska försöka få fram mer information om detta. Men när han pratade så blev jag så trött och jag satt och nickade till lite då och då, oförskämt av mig. Men när han var klar så gick jag och lade mig.